Home | About | Bible | Experiences | History | Letters | Links | Misc |Members
News | Physicians | Reform | Science | Watchtower | WT Victims Memorial

 

BLODFRÅGAN I NYTT LJUS

Introduktion


Jehovas vittnen strävar efter att hela tiden följa bibeln som den högsta aktoriteten. Historiskt kan vi se att våran förståelse av skriften har justerats under tidens gång.

Sällskapet har för inte så länga sedan fastslagit att Jehovas vittnen kan ta vissa beståndsdelar från blod t.ex hemophiliacs (faktorer VII och IX), immunstärkande globulin och albumin. Vittnena måste däremot vägra använda andra komponenter såsom homologt eller autologt helblod, koncentrerade röda blodkroppar, vita blodkroppar eller blodplattor. Endel bröder har helt förståligt blivit mycket förvånade över ett sådant förhållningsätt, speciellt när fakta visar att alla blodplasmans enskilda beståndsdelar var och en för sig är tillåtna, och att andra tillåtna blodkomponenter förutsätter insamling och förvaring av stora mängder blod.

Kan det möjligtvis förhålla sig så att precis som vår förståelse när det gäller lämpligheten av organtransplantationer och vaccin har förändrats så bör också vår förståelse när det gäller hur man hörsammar budet att "avhålla sig.....från blod" undersökas? Många tycker det.

Vad är det bibeln säger exakt när det gäller medicinskt bruk av blod? Jehovas första lag när det gäller blod gavs till Noa och hans familj, och det refereras ibland till denna lag såsom ett evigt förbund. I 1 Moseboken 9:3-7 finner vi tre krav:

1. De var förbjudna att äta kött där blodet inte var urtappat.

2. De var förbjudna att utgjuta människoblod, (mord). Mördare skulle dödas.

3. De var befallda att vara fruktsamma, (skaffa många barn).

Det påstås att dessa krav gäller hela mänskligheten eftersom alla människor är avkomlingar till Noa och hans söner. Men med en sådan förståelse uppstår endel fundamentala problem. För det första, hur kan sällskapet uppmuntra gifta par att inte skaffa barn och ogifta med att vänta med giftermål med tanke på det tredje kravet? Med vilken aktoritet kan vi välja och vraka vilka krav vi vill följa i ett "evigt förbund".

För det andra kan vi tydligt se från de ord som används när det gäller kravet att inte mörda (utgjuta människoblod) att det inte kan vara bokstavligt blod som menas. Att döda någon genom gift är självklart lika fel som att med kniv sticka ihjäl någon. Och också eftersom ett slaktat djur som tappats på blod fortfarande har 50% av blodet kvar i köttet är det tydligt att ordet blod här används som en metafor, en symbol för liv.

För det tredje finner vi inget direkt bud mot att äta blod i dessa verser. Som visats tidigare är ordet "blod" här använt som en symbol för liv. Det sägs i vers 4 till Noa "Bara kött med sin själ - sitt blod - ska ni inte äta". Flera bibelkommentatorer har dragit den slutsatsen att detta var i första hand ett förbud mot att äta djur eller delar av djur medans dem levde. Detta låter kanske bisarrt och absurt för oss idag men dem som har rest i delar av Asien och Afrika kan intyga att detta fortfarande är en vanlig (och grym) sed.

Jehova ger i den Mosaiska lagen flera bud angående blod, och dessa finner vi både i 3 Moseboken 17:10-16 och i 5 Moseboken 12:15-25 där det också sägs att blodet från ett slaktat djur måste hällas ut på marken. Livets helgd är en grundläggande princip i den mosaiska lagen. En gudfruktig respekt för livet krävde att man hällde ut blodet från ett slaktat djur på marken och därigenom gav tillbaka livet till Jehova. Om någon avsiktligt åt blod från ett slaktat djur skulle han avskäras från livet.

Lägg märke till att det var livet som var heligt. Blodet från ett slaktat djur ansågs heligt därför att det symboliserade livet som hade utgjutits. Den viktiga princip som ligger bakom detta är respekt för livets gåva. Medicinskt bruk av blod innefattar frivilig donation av blod från en person som fortsätter leva. Syftet är att rädda liv. Att visa vördnad för en symbol av livet till den ytterligheten att det leder till motsatsen till liv kan vara avgudadyrkan.

3 Mos. 17:15 visar att en israelit kunde äta ett djur som inte tappats på blod om det var nödvändigt och han inte dödat det själv. Resultatet var inget värre än ceremoniell orenhet som medförde badning och tvättning.

Sällskapet är också angelägen om det bud i mosaiska lagen att blod skall hällas ut på marken. Ofta hänvisas det till kravet i 5 Moseboken 12:16 som lyder:

"Endast blodet skall ni inte äta. På jorden skall du hälla ut det som vatten"

Sällskapet använder detta som enda grund till att förbjuda autologt blod (blod som tas från en person och sedan återförs till samma person under operation). Men för att kunna göra en sådan allvarlig tillämpning av den mosaiska lagen är det flera saker som är förbisedda.

FÖRST och främst, VI ÄR INTE UNDER DEN MOSAISKA LAGEN IDAG. Bibeln förklarar detta tydligt. (Rom. 10:14, Gal. 3:23-25, Ef. 2:15). Detta erkänner sällskapet ofta i literaturen när ämnet är något annat än blod.

För det ANDRA, den bibliska textens sammanhang visar att den gäller bara för djur som slaktas. Detsamma ser man också i Jehovas första lag angående blod.

För det TREDJE, Själva syftet med lagen var att försäkra sig om att blodet inte skulle ätas, vilket märks tydligt t.o.m. om man läser texten ytligt.

Blodet avlägsnades genom att tappas eller hällas ut. Detta var och är det mest praktiska sättet när det gäller att undvika att äta blod när man äter kött. Att sällskapet själv inte tror att detta gäller oss idag visas genom det faktum att mycket av det som är tillåtet eller är en samvetsfråga när det gäller blod involverar förvaring av blod ofta i stora mängder.

Det viktigaste argumentet sällskapet använder sig av, när det gäller sin syn på medicinskt bruk av blod, är det apostoliska rådsmötet nertecknat i Apostlagärningarna kapitel 15:23-29. Dessa verser är dem enda som möjligtvis kan fås till att förbjuda blodtransfusion. Verserna 28 och 29 är av största intresse:

"Den heliga anden och vi själva har nämligen förordat att inte lägga någon ytterligare börda på er, utom dessa nödvändiga ting: att ni avhåller er från ting som är offrade åt avgudar och från blod och från ting som blivit kvävda och från otukt"

Detta uttalandet gjordes beträffande än dispyt som uppkommit angående om icke judiska kristna skulle omskäras i enlighet med Mose lag. Det som avhandlades gällde således de icke judiska kristnas förhållningsätt till den mosaiska lagen. När det således beslutas att "avhåll er från ... blod" är det i enlighet med den mosaiska lagen förbud mot blod nämligen att inte äta blod som menas. Därför översätter Today's English Version dessa verser så här:

"Eat no food that has been offered to idols; eat no blood; eat no animal that has been strangeled; and keep yourselves from immorality" sv. överst. Ät ingen mat som offrats till avgudar, ät inget blod, ät inget djur som kvävts och avhåll er från otukt.

Phillips Modern English översättning säger så här:

"Avoid what has been offered to idols; tasting blood; eating the meat of what has been strangled; and sexual immorality" sv. överst. Undvik det som är offrat till avgudar, att smaka blood, att äta kött från djur som kvävts och från sexuell omoraliskhet.

Skulle det vara tillbörligt att utöka sammanhanget till att gälla allt som har med blood att göra, att få bibelversen till "avhåll er från blod i alla dess former och på alla sätt"? Att sällskapet tycker att detta är det rätta sättet att se på Apostlagärningarna 15:29 ser man på uttalanden som dessa:

"Att avhålla sig från blod betyder att inte alls införa det i sin kropp" Leva för evigt s.216

I Apg. 15:29 gäller det att förstå ett enskilt verb som används här till fyra olika substantiv. Vi förstår av meningens uppbyggnad att man ska avhålla sig från ting offrade åt avgudar, blod, ting kvävda och otukt. Uttalandet i Leva för evigtboken (paradisboken) kan endast vara sant om följande uttalande också är sant:

"Att avhålla sig från ting offrade åt avgudar menas att inte på något sätt ta in det i kroppen"

Detta uttalandet är osant eftersom det inte överenstämmer med 1 Korinthierna kapitel 8 och 10, och Romarna kapitel 14.

I Vakttornet 1 aug. -79 (sv.) har sällskapet försökt att harmoniera dessa kapitel med Apg. 15:29. Vakttornet påstår där att vad som egentligen är förbjudet när det sägs "avhåll er från ting som är offrade åt avgudadyrkan" var att aktivt medverka i hedniska religiösa cermonier som offrade åt avgudar, inte att det var förbjudet att äta köttet från dessa offrade djur. Egentligen vattna ur frasen till att "avhålla sig från avgudadyrkan". Men vart leder detta till när det gäller blod? Om kött offrat åt avgudar kunde ätas med rent samvete enligt sällskapets eget resonemang kan man förstå att Apg. 15:29 inte kan tillämpas utöver den mosaiska lagens tillämpning eftersom den enligt sällskapet inte har ens en tillämpning inom mosaiska lagen. Det skulle inte vara uppriktigt att vara selektiv och egenmäktigt ändra ett skriftställes betydelse beroende på vilken aspekt som diskuteras. Betydelsen avApostlagärningarna 15:29 kan inte utökas, utöver det skrifställets text säger, BARA när det gäller blod.

Majoriteten av bibelkommentatorer och -forskare, även Charles Taze Russell själv, har dragit den slutsatsen att brevet från apostlarnas rådsmöte var i själva verket till för att mildra dem enorma kulturella olikheterna mellan judiska och icke judiska kristna som fanns i den fortfarande mycket unga kristna församlingen. Apg. 15:29 kan inte på något sätt utsträckas i betydelse som en "fundamental etisk norm för kristna" eftersom det är så mycket mer involverat i att tjäna Jehova som är minst lika viktigt, om inte mer, än dem fyra saker som nämns. (jämför 1 Kor. 6:9-10)

Intressant att lägga märke till är att i 1 Kor. 8:4 använder Paulus samma grekiska ord "eudolothutos" som Jakob använder i Apg. 15:29 när att "avhålla er från ting offrade åt avgudar" diskuteras. Olikt många översättningar väljer sällskapet att översätta denna fras olika, och på så sätt göra det svårare att se att Paulus och Jakob diskuterade samma ämne. Om man gjort på annat sätt skulle det förefalla, genom sällskapets resonemang ,att Paulus var en avfälling. Han avvisade apostlarnas påbud genom att ge dem tillåtelse att äta kött offrat åt avgudar istället för att avhålla sig från det. Men Paulus var på inget sätt någon avfälling utan han förstod att apostlarnas påbud var en stark rekommendation inte en absolut kristen lag.

I Apg. kapitel 21 kan man lägga märke till att motsättningarna mellan judiska och icke judiska kristna inte hade försvunnit genom påbudet från det apostoliska rådsmötet i kapitel 15. Tvärtemot, när Paulus kommer tillbaka till Jerusalem en tid senare befinner han sig i samma diskution. Jakob säger till Paulus:

Apg. 21:20-22 "Du iakttar broder, hur många tusentals troende det finns bland judarna; och de är alla nitiska för Lagen. Men det har ryktesvis hört om dig att du har undervisat alla judarna bland nationerna om ett avfall från Mose, i det att du har sagt dem att varken omskära sina barn eller vandra enligt de högtidliga sedvänjorna. Vad bör då göras åt det?"

Trotts att Jakob och församlingen i Jerusalem tidigare beslutat att detta var korrekt var det tydligtvis svårt att acceptera för somliga speciellt nya judiska kristna. Det var tillräkligt att de icke judiska kristna inte behövde följa Lagen, men den självklara slutsatsen att även judiska kristna inte heller behövde följa den var så kontroversiellt att inte ens Jakob vågade ta upp frågan. Jakob ger istället Paulus två saker han måste göra för att få ett stopp på de så kallade rykten om att Paulus talade mot Mose:

Paulus borde utföra en välkänd judisk ritual "rena dig ceremoniellt" tillsammans med fyra lagtrogna judiska kristna män. Detta skulle visa alla judar att rykterna var falska och att Paulus också följde Lagen.

Jakob och dem andra hade redan sänt bud till de troende bland nationerna att vara försiktiga i att stöta sig med de judiska kristna och vad dem som icke judar borde rätta sig efter i lagen. (jämför Apg. 15:22-29)

Båda dessa handlingar gjordes för att inte väcka anstöt mot de judiska kristna. Sammanhanget och budskapet i bägge de ställen i dem grekiska skrifterna där lagen mot blod behandlas (Apg. 15 och 21) visar att denna lags huvudsyfte var att undvika att väcka anstöt hos de judiska kristna. Detta var inte en universiell absolut lag till alla människor utan en fråga om respekt för de judiska kristnas samveten.

En nogrann analys av dessa verser ger en större förståelse om dess historiska sammanhang och uppskattning för de omständigheter som gjorde denna rekommendation nödvändig.

Skulle det vara passande att formulera om bibeln så att det ser ut som om den säger något den egentligen inte gör? Självklart inte. Det vore att manipulera, att påtvinga en förutfattad mening som varken sägs eller är underförståd. Men på vad annat sätt kan man betrakta uttalanden liknande detta?

"Lagen tillkännagav upprepade gånger Skaparens förbud mot att inta blod för att uppehålla livet" Blodbroschyren s. 4

INGENSTANS kan man i bibeln finna Jehovas lag om blodet uttryckt på detta sätt. På inget ställe i bibeln finner man någon åtskillnad till vilket motiv någon skulle kunna haft till att äta blod. Det spelade ingen roll om det uppehöll livet eller inte eftersom att uppehålla livet eller inte när det gäller blod inte var någon stor fråga på den tiden. På liknande sätt är det med att ersätta ordet äta med ordet intaga. Att göra det är egentligen meningslöst och även avledande eftersom man på inget ställe i bibeln finner ens någon antydan om att blod kan komma in i kroppen på något annat sätt än genom att ätas. Fakta visar att blodtransfusion inte är liktydigt med att äta blod.

Det är intressant att se att det var först i Vakttornet för 1 juli 1945 (eng.) som blodtransfusioner förbjöds. De följande åren fick sällskapet många frågor angående detta. Från svaren av dessa frågor ser man tydligt att sällskapets resonemang bygger på ett missförstånd om vilken huvudfunktion blodet har i kroppen. Detta missförstånde går långt tillbaka till Claudius Galens lära och finns i flera skrifter av mycket tidiga forskare av blodtransfusioner, bl.a. Sir William Harvey, Richard Lower och Jean Babtiste Denys.

Man trodde felaktigt att det var blodet i säg själv som gav kroppen näring. Det var inte förrän på 1900 talet som man förstod att blodet bara transporterar näringen. Det kan bara spekuleras i varför sällskapet fortfarande höll fast i den gamla och inkorrekta förståelsen av blodets funktion. Man kan se detta i Vakttornet för 1961 sidan 559 (engelska upplagan):

"En transfusion är inget mindre än att nära kroppen på ett snabbare sätt än vanligt. Man ger blod istället för att ge näring vilket blir blod först efter flera stadier."

Vakttornet citerar sedan Jean Babtiste Denys, som då 1961 hade varit död 257 år, som bevis för sin ståndpunkt. Att sällskapet använt sig av detta citatet visar ett allvarligt missförstånd när det gäller blodets biologiska funktion. Vårt blod är en levande substans som har flera specifika funktioner i kroppen. En av dessa funktioner är att transportera näring till kroppens olika vävnader, på ett liknande sätt som handen transporterar näring till munnen. En blodtransfusion är inte att äta utan en transplantation av en levande substance egentligen en organtransplantation. En blodtransfusion ger inte näring till kroppen och ges inte för att nära kroppen. Sällskapet har varit tvungen att i tysthet medge detta.

Senare har man på ett mera utstuderat sätt satt likhetstecken mellan att äta blod och blodtransfusion. Ett ofta använt exempel finner vi i resoneraboken sidan 72-73:

"Tänk er en man som blir tillsagd av sin läkare han måste avhålla sig från alkohol. Skulle han vara lydig, om han slutade dricka alkohol, men lät föra in den direkt i venern?"

När det gäller ämnen som alkohol, narkotika eller viss medicin spelar det ingen roll hur dem intas i kroppen eftersom slutresultatet, dem upptas i kroppen, är detsamma. Men hur blir det om slutresultatet inte blir detsamma eller syftet är detsamma? Skulle det vara förbjudet för mannen ifråga att använda t.ex. hostmedicin eller munvatten som innehöll alkohol? Skulle han vara förbjuden att använda alkohol som en ingridiens i ett antiseptiskt medel eller en after shave? Själva iden är löjlig eftersom syftet är fullständigt annorlunda. Felaktigheten i exemplet kan illustreras med ett liknande exempel:

"Tänk er en man som blir tillsagd av sin läkare att han måste avhålla sig från kött. Skulle han vara lydig om han slutade äta kött, men godtog en njurtransplantation?"

Det är tydligt att äta ett organ eller ta emot en organtransplantation är två helt skilda saker. På samma sätt är också äta blod eller ta emot blodtransfusion det.

För att kunna upprätthålla sin ståndpunkt angående blod är sällskapet idag tvungen att använda sig av missförstånd om blod och omformuleringar av bibeln. Dem försöker inte ens numera förklara varför en blodtransfusion är förbjudet bara därför att äta blod är förbjudet. Ett försök skulle leda till att de blir tvungen att erkänna sitt ursprungliga missförstånd. Vetenskapen erbjuder inget stöd för sällskapets blod-dogma.

I sina försök att underbygga sin lära har sällskapet grovt överdrivit farorna förenade med blod-transfusioner. T.ex. är möjligheten att få AIDS genom en blodtransfusion numera 1 på 500.000. Jämför detta med möjligheten att dö till följd av antibiotika som är 1 på 15.000-30.000. En blodtransfusion är i huvudsak en organtransplantation. Det finns helt klart risker involverade men dessa är minimala vid en jämförelse av riskerna att avlida p.g.a. stor blodförlust. Det är självklart läkare som bäst kan avgöra riskerna av att ta emot blod eller inte ta emot det.

Sällskapet erkänner en rapport som visar att det är ungefär ett dödsfall på 13.000 blodtransfusioner. Det är med andra ord inte så mycket större risk än att ta antibiotika. Sällskapet erkänner också en rapport som visar att dödligheten vid operationer där patienten vägrar blod är ca 1%. Det betyder att varje gång ett vittne ligger på operationsbänken är hans chanser att avlida 1% större. Med andra ord på hundra operationer på vittnen avlider ett vittne onödigtvis. Tänk efter hur många operationer som utförs på 5.4 milj. vittnen. Lägg till dem som dör p.g.a. blodförlust innan dem hinner till operationssalen och dem som faller offer för leukemi eller andra liknande sjukdomar. Slutsatsen blir att tusentals Jehovas vittnen dör i onödan. Att tilläggas är att alla dem vittnen i u-länderna ofta inte har tillgång till avancerad medicinsk teknik som behövs vid "blodfria" operationer, troligtvis är därför dödstalen bland vittnena högre där.

Även om det inte direkt gäller blodfrågan är det viktigt att betrakta den atmosfär som existerade i organisationen i första delen av 1900-talet. Idag är detta en genant episod i våran historia. Denna information är inte till för att förringa sällskapet utan för att visa i vilken atmosfär blodtransfusions-förbudet uppkom. Följande är några ståndpunkter som numera försvunnit:

Rabies existerar inte - G23 1/1 s. 214 Bakterier orsakar inte sjukdom- G24 16/1 s.250 Vaccin gör ingen nytta-G31 4/2 s. 294 Läkare är Satans agenter- G31 5/8 s. 727-728 Vaccin leder till demonism- G31 4/2 s. 293 Aspirin ger hjärtsjukdomar- G35 27/2 s. 343,344 Vaccin är en stor bluff- G39 31/5 s. 3 Blod är "näring"- W51 1/7 s. 415 Ärftliga faktorer följer med blodtr.-W61 15/9s.564 (alla hänvisningar till engelska utgåvor)

Förbudet mot blodtransfusion var en produkt av denna tidsperiod. Dess grund var en stor mistänksamhet mot modern medicin och också okunnighet. Dessa fakta sammankopplade med praktiskt taget inget skriftenligt stöd framkallar ett mörkt moln över blodfrågan idag eftersom det ifrågasätter organisationens förmåga att från början ha gjort ett korrekt beslut. Detta beslut behöver inte vara för all framtid. Till sällskapets fördel har beslut gjorda ändrats förut. Vaccinationer och organtransplantationer var förbjudna förr på liknande grunder som blodtransfusioner, men är nu inte det längre.

Om viljan fanns skulle sällskapet också kunna överge förbudet mot blodtransfusioner. Vi kan hoppas och be att den styrande kretsen har mod nog att göra detta.

Detta är en översättning till svenska endast av introduktionen till den forskning och fakta som finns på denna "site". Undersök gärna mera. Du är välkommen med frågor eller kommentarer (på t.ex. översättningen) till mat_jason@hotmail.com .

mat_jason@hotmail.com